Sunnebloggen del. 7 May02

Tags

Related Posts

Share This

Sunnebloggen del. 7

Första året i Stockholm gick utav bara farten! Jag återupptog lärarstudierna och fortsatte med mina uppdrag. Många bitar föll på plats i flytten, men långt ifrån alla. Jag saknade och saknar fortfarande familjen men kan hantera det bättre nu. Det är långa mil mellan Sunne och Stockholm, när man längtar hem. Som tur vad hade jag utformat mitt liv på ett sätt som jag kunde styra till stor del själv. Jag studerade, men har alltid haft ganska lätt för mig, jag var ordförande i Svenska Golfförbundets Ungdomsråd och planerade här mina möten helt själv och vilka konferenser jag skulle delta på, och jag var vice ordförande i Riksidrottsförbundets Ungdomsråd.

Ett år blev snabbt två år och jag började känna frustration över att vara så pass splittrad som jag var i mina uppdrag och vi närmade oss valår och den politiska debatten växte i medierna. Jag var väldigt intresserad av den debatten och hörde någonstans Jan-Everts röst i bakhuvudet ”bööörja engagera diiiig poliiitiiiskt…” Jaja tänkte jag. Jag började med att avsluta mitt engagemang i golfen, det tog allra mest tid. (Alltså herregud vilken tid det tog!) Sen hörde jag av mig till Jan-Evert och bjöd (typ) in mig själv på lunch i riksdagen. Jag var verkligen nervös, vilket ställe. Jag såg nog ut som ett fån, som gick runt som ett barn och tittade på väggarna, och i taken på denna mäktiga byggnad. Mötet var bra, Jan-Evert gav mig ett gäng smarta tips för hur jag skulle rivstarta min politiska karriär. Det var en topp-tre-lista som skulle fixas, och han skulle sätta mig i kontakt med ett gäng viktiga personer.

Hans första tips var; Kontakta centrala Moderata Ungdomsförbundet! Jaaaha, jag surfade in på MUFs hemsida, och där stod det Erik… Erik… Erik… Erik… och så var det 10 artiklar och utspel från…. (trumvirvel) ERIK! Jag förstod att denne Erik utgör stor del av centrala MUF och googlade honom. Förbundsordförande. (SÅJA tänkte jag, nu har vi landat rätt.) Jag mailade Erik och bjöd in mig själv till MUFs centrala kansli. Och bara efter en vecka träffades vi. Han förmedlade min kontakt vidare till ordförande i Sigtuna (där vi bor) och sen var det tyst på telefonen i en dag. Efter det så började det ringa flitigt. Killen från Sigtuna ringde, och vi träffades ett par gånger redan samma vecka, Jan-Everts kontakter började ringa och jag träffade den ett par gånger samma vecka, och veckan efter. Så under en tre-veckors-period var jag på 13 MUF-möten. OM jag trivdes!? Ja? Sen kom det bästa samtalet av dem alla…

307481_10151261580280756_581472226_n